CRMA och extraktivism

CRM och CRMA är två relativt nya förkortningar, och betyder "Critical Raw Materials" (en.wikipedia) och "Critical Raw Materials Act" (en.wikipedia), på svenska "råvaror av avgörande betydelse" och "lagen om råvaror av avgörande betydelse". Det är EU som har stiftat denna lag, och därmed kan den ställa till det var som helst inom hela EU. Lagen finns på engelska (någon officiell övesättning till svenska verkar inte ha skrivits) på single-market-economy.ec.europa.eu. Vilka råvaror handlar det om?

Tabellen är inte skapad av EU själv, utan av tredje part utifrån EU:s data. Listan uppdaterades ytterligare år 2023, detta syns tyvärr inte i tabellen. Det som slår är att en ganska stor del av det periodiska systemet redan är "råvaror av avgörande betydelse". De flesta är metaller (ibland kallade för "sällsynta metaller" eller "sällsynta jordartsmetaller", på engelska "rare earth elements" eller REE), men P (fosfor) är en halvmetall (används främst men inte uteslutande till övergödning), och He (helium) är en ädelgas. Grundämnen belägna till höger om U från Np till Lr liksom i rad 7 från Rf till Og kallas för transuraniska och kommer aldrig att brytas av den enkla anledningen att dessa inte förekommer i jordskorpan. Längst nere under tabellen listas några material som inte är grundämnen, bland annat "phosphate rock", alltså fosfor omnämns dubbelt. Listorna verkar vara lite godtyckliga, så är till exempel Cu (koppar), Li (litium), och U (uranium) inte markerade. Att det råder kritisk brist på koppar (som används till elbilar, digitalisering, och lite annat) också framgår redan av faktumet att företaget "Boliden" aggressivt driver sin Lavergruva, och att länsstyrelsens nyss har gett tillstånd till den, där kopparhalten är bara ca 0.2%. Men i 2023 års lista finns koppar med. På samma sätt är det mycket troligt att det råder brist på uranium (som används i kärnkraftverk liksom till kärnvapen) likaså i ljuset av att regeringen nyss har upphävt förbud mot att bryta sådant i Sverige, utöver planer att bygga 10 nya kärnreaktorer.

Lagens titel är "Critical Raw Materials Act" och i inledningen kan vi läsa: "indispensable for the EU economy and a wide set of necessary technologies for strategic sectors such as renewable energy, digital, aerospace and defence". Inledningen ger därmed ett visst fastän inte helt fullständigt eller ärligt svar på den avgörande frågan vem egentligen behöver dessa råvaror.

Från år 2000 till 2022 ökade förbrukningen från ca 85 Gg/år till ca 300 Gg/år.

Extraktivism är storskaligt uttag av naturresurser (malm, fossilt, sten, trä, fisk, men även vattenenergi, vindenergi eller jordbruksprodukter) i syfte att tjäna pengar. Oftast exporteras "varan", eller åtminstone förs långt bort från områden där den hade tagits fram (wikipedia, Q1385203). Extraktivism kan spåras kanske 500 år tillbaka, men ökade kraftigt under de senaste 100 eller bara 20 åren. Numera försvaras ökad gruvdrift med att dessa material skulle vara "avgörande för den gröna omställningen" ("Critical Raw Materials: ensuring secure and sustainable supply chains for EU's green and digital future") eller rakt "behövas för att rädda klimatet".

Periodiska systemet som förteckning över smutsiga affärsmodeller

Numera bryts, pumpas eller dammsugs nästan allt som finns i jordskorpan. Hela jordens yta, både fastland och havsbotten, håller på att bli en enda gigantisk gruva. Det går knappast att hitta något ställe där det INTE finns någonting som går att utvinna och sälja. Vilka ämnen är det som drabbas, och vem behöver sådana? Några exempel:

He (helium, atomnummer 2, ädelgas)

Helium bryts faktiskt inte, utan utgör bifångst vid uppumpning av fossilgas. Andelen helium i fossilgas är mycket högre än i luften, starkt varierande upp till ca 8% på vissa ställen i Nordamerika, vilket gör fossilgas till en attraktiv källa, inte minst i ljuset av att både fossilgas och helium kan säljas, och därmed generera dubbel vinst från bara ett borrhål. Hur hamnade helium just där? Fastän fossilgasens huvudbeståndsdel metan och helium är ihopblandade under jorden, har de helt olika ursprung. Metan uppstod, ofta tillsammans med tyngre kolväten som tillsammans utgör fossilolja, genom ofullständig nerbrytning av forntidens havsdjur. Helium däremot uppstod och uppstår löpande genom radioaktiv omvandling av vissa atomer (²³²Th, ²³⁵U, ²³⁸U) i jordskorpan likson längre ner ända till jordkärnan, med en alldeles nära anknytning till uppkomst av radioaktivt radon vars nävaro i källare ibland ger upphov till oro. Heliumet sipprar långsamt uppåt, vilket slutar med att det antingen når atmosfären dvs luften, eller fastnar någonstans på väg, såsom i en "bubbla" fossilgas belägen under en bergart som är ogenomtränglig för både metan och helium. Heliumatomer som når jordytan reser sedan vidare uppåt, och lämnar till sist atmosfären eftersom heliums densitet är alltför låg för att atomerna ska kunna hållas av jordens gravitation. Därför är koncentrationen av helium i luften så låg. Helium används i en hel del små nischer såsom ballonger, zeppelinare, kylning till extremt låga temperaturer, svetsning med mera.

• C (carbonium, kol, atomnummer 6, halvmetall) -- Till skillnad från många andra språk har ordet "kol" i svenskan två lite olika betydelser, vilket ibland kan leda till förvirring. För det enda kan ordet avse grundämnet med atomnummer 6 (på engelska "carbon", på norska "karbon"), för det andra ett svart, lite mjukt och brännbart material (på engelska "coal", på norska "kol" / "kull") med olika möjliga orsprung (såsom träkol, brunkol med mera) som består huvudsakligen men inte uteslutande av grundämnet med samma namn "kol". Det råder i sig själv inte brist på grundämnet kol AKA carbonium. Det ugör en väsentlig beståndsdel i all levande materia, och dessutom finns i massor i luften och vattnet. Ändå bryts "kol" i olika former vilket medför stora miljöproblem. Rent grundämne kol finns i naturen i två olika former, nämligen lagom sällsynt grafit, och extremt sällsynt diamant. Det går att producera både grafit och diamant från vilket material som innehåller carbonium som helst, men tyvärr är processerna så dyra och energikrävande att efterfrågan täcks till en stor del genom druvdrift. Eftersom diamant består nästan uteslutande av grundämnet kol (resten är bara oönskade föroreningar), är det ur kemisk synpunkt inte fel att kalla en diamantgruva för "kolgruva", men ingen säger så då detta mycket sannolikt skulle leda till missförstånd. Stora mångder grafit går åt ackumulatorer i stora och små prylar såsom bärbara datorer, mobiler, robotgräsklippare, elbilar och annat. Materialet försvinner inte, och går i princip att återvinna i all evighet, men tyvärr återvinns en del prylar inte (en del brinner även upp), plus den totala mängden prylar ökar kraftigt hela tiden. Diamant används för smycken och för vissa industriella processer. Lejonparten av "kol" som bryts är brunkol och svartkol, vilka sedan bränns i kraftverk eller stålverk. Tidigare fanns flera viktiga användningsområden till, såsom fjärrvärmeverk, hemvärmepannor, ånglok and ångfartyg. Det går även att tillverka brännbart gas eller bensin från kol, men även dessa verksamheter har övergivits. Det finns risk att kols betydelser kan öka igen i framtiden på grund av brist på fossilgas. En sådan utveckling kunde delvis observeras redan efter krigsutbrott i östra Europa år 2022.

• Si (silicium, kisel, atomnummer 14, halvmetall) -- Silicium är en halvledare och den heliga huvudbeståndsdelen i all elektronik och digital teknik. Allt från digitala klockor till gigantiska serverhallar, liksom solceller, men även styrning av motorer i elbilar, tåg, hissar och mycket annat bygger på kisel. Egentligen råder det inte någon brist på silicium, det finns i princip i allt grus och nästan alla stenar överallt omkring oss. Tyvärr kräver halvledartekniken extremt rent material, medan separationprocesser som kan utvinna kisel från vanligt grus är mycket dyra och energikrävande. Därför bryts relativt rent silicium på några få ställen i världen, och renas sedan vidare. Utan kisel finns inga datorer och inga solceller. Elmotorer kan visserligen rulla på, men inte styras så bra, ungefär så som det var fram till 1970-talet.
• P (fosfor, atomnummer 15, halvmetall) -- Fosfor utgör den liten men viktig del i levande materia. Växter tar upp fosfor från marken, vilket gör att fosfor är en väsentlig ingrediens i gödsel. Detta i sin tur leder till problem med övergödning, så att fosfor och andra ämnen hamnar till sist i vatten där de inte är till någon nytta, tvärtom. Att utvinna fosfor från avloppsvatten eller annat vatten är möjligt men dyrt, altså bryts fosforhaltiga bergarter i stor skala. Fosfor ingår även i vissa militära bränslen och sprängämnen.
• U (uranium, uran, atomnummer 92, metall, radioaktivt) -- Uran utgör det tyngsta grundämnet som finns i naturen, det vill säga det som har tyngsta atomer och högst atomnummer. Det finns bara två användningar för uran, nämligen kärnreaktorer (kärnkraftvek, stora fartyg, ubåtar), och kärnvapen. Båda bygger på samma process, nämligen kedjereaktion av fission (kärnklyvning). Medan i kärnreaktorn är reaktionen kontrollerad och kan pågå under flera år innan materialet ("bränslet") måste bytas, försöker kärnvapen att omsätta så mycket material som möjligt under så kort tid som möjligt i en okontrollerad kedjereaktion. Både kärnreaktorer och kärnvapen efterlämnar fissionsprodukter vars atomer är lättare än de som gick in i reaktionen, plus en mindre mängd transuraniska grundämnen som är ännu tyngre. Såväl fissionsprodukter som dessa transuraniska grundämnen är mycket starkare radioaktiva än uran. Detta medför oundgängligen att deras radioaktivitet tar slut tidigare, men tyvärr fortfarande inte tillräckligt tidigt, nämligen först efter några hundratusentals år. Sveriges nuvarande högerregering vill ha både 10 nya kärnreaktorer och urangruvor i Sverige. Kanske vill de ha även kärnvapen, fastän de inte har sagt detta öppet.

Produktion in gruvor

Gruvbolag skryter gärna med sin verksamhet, och då redogör de för hur mycket olja (det fossilolja som avses), järnmalm, bauxit (malm som inehåller aluminium och lite andra ämnen), eller annan fin och eftertraktad vara de har "producerat" eller tänker "producera". Men kan sådant ens någonsin stämma? Vad skulle de "producera" dessa material av, och hur? Ur ingenting låter mindre troligt, eller trollar de verkligen där nere? Det enkla faktumet är: gruvor eller gruvbolag producerar aldrig fossilolja ("råolja"), diamanter, järnmalm, bauxit, fossilgas ("naturgas"), guld (obs ingen malm här), kopparmalm, fosfat, kol, eller dylikt. De tar upp (med våld) och säljer något som hade existerat sedan urminnes tider. Med andra ord, de tar något som inte är deras. Detta är inte produktion! Vi stöttar på frågan om tolkningsföreträde igen. Den som tar andras och säljer det som sitt har inte monopol i fråga om hur denna verksamhet ska kallas, på samma sätt som den som år 2022 påbörjade en "speciell operation" i östra Europa inte har monopol i fråga hur detta aggressionskrig bör betecknas. Det ligger väl i sakens natur att gruvbolag alltid har och alltid kommers att snacka om "produktion" på samma sätt som de alltid kommer att säga "naturgas" då det handlar om fossilgas. Men alla andra, och i synnerhet miljörörelsen, borde själva bestämma över sitt språkbruk, istället för att kopiera extraktivisternas manipulativa jargong.

Materia bevaras

Gruvor anses ofta utgöra "miljöfarlig verksamhet", fastän det skulle vara ärligare att säga "miljöskadlig verksamhet", eftersom sannolikheten att skador uppstår är inte låg, utan exakt lika med ett, medan sannolikheten att det kommer att "gå bra" är exakt noll. Förstöringen är inherent för gruvdriften. Gruvverksamheten ökar kraftigt, och många talar om en "gruvboom" i norra Sverige. Tragiskt nog är denna "gruvboom" inte begränsad till norra Sverige, utan global. Varför är det så, och måste det vara så? Går det att få bukt med gruvor och borrhål? Flera metoder har testats under åren:

• juridik -- hitta juridiska fel i gruvansökan, överklaga, få stopp på gruvan
• civil olydnad -- lägg dig framför eller kedja dig fast vid grinden eller bulldozern, de kan inte fortsätta eller ens starta, löst
• demo -- demonstrera, politiken ändras, gruvor förbjuds, vår planet är räddad

Gruvor finns eftersom någon löpande köper materialet från dem. Kanske är detta en detalj, men den är viktig. All materia bevaras. Det går inte att förgöra materia till ingenting, eller tvärtom tillverka materia ur ingenting. Vad medför detta i praktiken? En stoppad koppargruva medför mindre koppar på världsmarknaden, högre pris på koppar, och i slutändan att några, ganska många faktiskt, kommer att behöva avstå sin elbil eftersom koppar inte kommer att räcka till alla. Världsmarknaden är stor, komplex, ogenomskinlig, och korrupt, men detta rubbar inte ett dugg principen att varje stoppad gruva förutsätter eller tvingar fram en minskning av förbrukningen i samma omfattning som gruvan skulle ha tagit fram. Kommer minskningen inte till stånd, då blir det en gruva någon annanstans instället. Knappast värt mödan. Du kan inte käka upp kakan och samtidigt ha den kvar. Det enda sättet att få stopp på extraktivismen är just att kraftigt minska förbrukningen på allt. Med en minskad förbrukning blir gruvor eller oljefält olönsamma, och stänger ner till sist, med eller utan civil olydnad på plats. Med en ständigt ökande förbrukning på allt blir det troligen exakt tvärtom. Nyckeln till slut på extraktivismen ligger i slutet på förbrukningen. Det finns inga fler nycklar där ute. Det existerar bara en. Gör civil olydnad på forbrukningssidan.

Vilka gruvor behövs för "omställningen"?

Målkonflikt

Det hävdas ofta, i synnerhet av gruvbolag och högerfascistiska politiker, att gruvor behövs för att rädda klimatet. Plus att miljörörelsen skulle ha en målkonflikt, och behöva välja mellan klimat och natur. Varför kan miljörörelsen inte äntligen vara för något gott, såsom elbilar eller gruvor som båda räddar klimatet?

Snabbare!

Det sägs att vi lever mitt i en spännande tid, en stor "omställning", en "grön omställning". Snabbt måste det gå, om några år ska allt vara grönt. Gruvor överallt till varje pris, nya gigantiska fabriker utanför Skellefteå, utanför Berlin, och på några tusen ställen till, nya elledningar, främst 750 Kilovolt, gärna flera parallellt, vindsnurror, vätgasledningar, motorvägar, parkeringsytor, dammsuga hela havsbotten, serverhallar, mobilmaster, nya mobiler i allt snabbare takt, allt måste vara uppkopplat dygnet runt, artificiell makt styr allt, allt som är gammalt kastas, nya bilar, nya datorer, grön gödsel, grönt står, stora hamnar för fast, flytande and gasformigt, nya flygplatser med ny grön säkerhetsteknik, nya flygplan, skärmar överallt, mer reklam, mer nonsens, mer fake news, oftare aviseringar, gröna trollfabriker, och glöm inte kameror överallt, grön ska den nya tryggheten vara, gröna biltävlingar, grön överkonsumtion, utländska militärbaser, militarisera hela samhället, och vapen, vapen, gröna vapen, helst kärnvapen, grönt krig väntar runt hörnet.

Hastighet utan riktning

Begreppet "omställningen" började ta fart någon gång omkring år 2018, och perverterades snabbt helt och hållet. Allt som är gigantiskt och förbrukar mycket resurser är plötsligt grönt. Det är ingenting fel på att ersätta koleldade masugnar med elektriska stålverk, tvärtom, men detta måste gå hand i hand med en minskad omsättning på stål och annat. Det är ingenting fel på vindsnurror som ersättning för fossilt, tvärtom, men detta måste gå hand i hand med en minskad elförbrukning. Gruvbranschen expanderar, och gruvor har börjat "elektrifieras" lite grann. All verksamhet, såsom grävande, sprängningar, borrningar, krossning, lasttransporter, persontransporter (inklusive fly-in-fly-out), anrikning, lobbning, stadsflyttar med mera kräver material, främst metaller, mycket metaller. Gruvor är varandras trogna kunder. Norge har hunnit byta merparten av sina fossilbilar mot elbilar. De behövda metallerna fick bilfabrikerna bevisligen fram, på något sätt, någonstans i världen. Samtidigt fortsätter den norska (gröna) fossiloljan och (gröna) fossilgasen strömma ut ur den egna territoriet som om. Något slutdatum har inte ens börjat diskuteras. Likaså något slutdatum på flyg som går på fossilt finns inte heller någonstans i världen. Och allt fler krig pågår på olika ställen på vår lilla planet, och alla stora krigsleksaker där går självklart på fossilt, utöver all övrig fast, flytande och gasformig smuts som ett "modernt" krig kan bjuda på. Vad var det igen som har ställts om, eller håller på at ställas om?

Skilja agnarna från vetet

Vilka gruvor eller verksamheter krävs nu för omställningen? Några negativa förslag har nämnts: "guldgruvor är helt onödiga för omställningen", "kryptominering bör förbjudas, den förbrukar serverhallar och el utan någon nytta alls" med mera. Visst är vissa verksamheter bra att ha, såsom järnväg, och lite elproduktion i vattenkraftverk, vindkraftverk, eller solkraftverk. Och mat på bordet vill några kanske också ha. Men vilka gruvor är nu goda och behövda för den verkligen gröna omställningen? Inga. Det finns inget vete inom gruvbranschen, bara agnar. Gruvor är lika onödiga som krig eller artificiell dummhet ("artificial stupidity", AS, ibland även "artificiell intelligens", AI). Å ena sidan finns det gigantiska mängder material, inklusive sällsynta metaller, som redan är uppgrävda, gömda i gruvavfall, övrigt avfall, bilar, serverhallar, vapen, krigsruiner, flygplan, flygplatser och deras "säkerhetssytem", digitalt som har slutats "säkerhetsuppdateras", oljeplattformar, tankfartyg, oljeraffinaderier, motorvägstillbehör, parkeringsplatstillbehör, rörledningar för fossilt, med mera. Å andra sidan är förbrukningen för en viss verksamhet inte ristad i sten. Det går att miska förbrukningen för järnvägen, hemdatorer, vindsnurror, hela elsystemet, och mycket annat. Med tillräcklig potitisk vilja går det att få tag på den material som redan är uppe, och samtidigt minska förbrukningen till den grad att en balans kan uppnås, så att inget behöver någonsin grävas upp igen. Vissa material går att utvinna från avloppsvatten eller havsvatten. Detta bedöms vara olönsamt sålänge som gruvor finns, men utan gruvor kan denna möjlighet bli gångbar. Även helium kan då utvinnas från luften.