CRMA och extraktivism

CRM och CRMA är två relativt nya förkortningar, och betyder "Critical Raw Materials" (en.wikipedia) och "Critical Raw Materials Act" (en.wikipedia), på svenksa "råvaror av avgörande betydelse" och "lagen om råvaror av avgörande betydelse". Det är EU som har stiftat denna lag, och därmed kan den ställa till det var som helst inom hela EU. Lagen finns på engelska (någon officiell övesättning till svenska verkar inte ha skrivits) på single-market-economy.ec.europa.eu. Vilka råvaror handlar det om?

Tabellen är inte skapad av EU själv, utan av tredje part utifrån EU:s data. Listan uppdaterades ytterligare år 2023, detta syns tyvärr inte i tabellen. Det som slår är att en ganska stor del av det periodiska systemet redan är "råvaror av avgörande betydelse". De flesta är metaller (ibland kallade för "sällsynta metaller" eller "sällsynta jordartsmetaller"), men P (fosfor) är en halvmetall (används främst men inte uteslutande till övergödning), och He (helium) är en ädelgas. Grundämnen belägna till höger om U från Np till Lr liksom i rad 7 från Rf till Og kallas för transuraniska och kommer aldrig att brytas av den enkla anledningen att dessa inte förekommer i jordskorpan. Längst nere under tabellen listas några material som inte är grundämnen, bland annat "phosphate rock", alltså fosfor omnämns dubbelt. Listorna verkar vara lite godtyckliga, så är till exempel Cu (koppar), Li (litium), och U (uranium) inte markerade. Att det råder kritisk brist på koppar (som används till elbilar, digitalisering, och lite annat) också framgår redan av faktumet att företaget "Boliden" aggressivt driver sin Lavergruva, och att länsstyrelsens nyss har gett tillstånd till den, där kopparhalten är bara ca 0.2%. Men i 2023 års lista finns koppar med. På samma sätt är det mycket troligt att det råder brist på uranium (som används i kärnkraftverk liksom till kärnvapen) likaså i ljuset av att regeringen nyss har upphävt förbud mot att bryta sådant i Sverige, utöver planer att bygga 10 nya kärnkraftverk.

Lagens titel är "Critical Raw Materials Act" och i inledningen kan vi läsa: "indispensable for the EU economy and a wide set of necessary technologies for strategic sectors such as renewable energy, digital, aerospace and defence". Inledningen ger därmed ett visst fastän inte helt fullständigt eller ärligt svar på den avgörande frågan vem egentligen behöver dessa råvaror.

Från år 2000 till 2022 ökade förbrukningen från ca 85 Gg/år till ca 300 Gg/år.